Guider › Vad händer med bostaden vid separation för sambor?
Uppdaterad 2026-11-04
Bostaden är oftast det mest värdefulla sambor har tillsammans – och det vanligaste tvisteämnet när de går isär. Vem får bo kvar? Måste den som betalat allt dela med den andra? Svaren finns i sambolagen (2003:376). Här går vi igenom reglerna steg för steg.
Allt avgörs av om bostaden räknas som samboegendom. Enligt 3 § sambolagen är det er gemensamma bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk. Det spelar ingen roll vem av er som står som ägare eller betalade.
Bodelning sker inte automatiskt. En av er måste begära den, och det ska enligt 8 § sambolagen göras senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Begärs ingen bodelning behåller var och en sin egendom. Tidsfristen är viktig: den som missar den förlorar rätten.
Vid bodelningen räknas värdet av samboegendomen fram, skulder som hör till den dras av (till exempel bolån som tagits för bostaden) och det som återstår delas i regel lika mellan er (14 § sambolagen). Det gäller oavsett vem som betalade kontantinsatsen eller amorteringarna. Undantag kan göras om en likadelning skulle bli uppenbart oskälig, till exempel efter ett mycket kort samboförhållande, men det är ingen regel man ska räkna med.
Exempel: Anna köper en bostadsrätt för 3 000 000 kr som ni flyttar in i. Hon betalar hela kontantinsatsen. Vid separationen är lägenheten värd 3 200 000 kr och lånet 2 400 000 kr. Nettovärdet 800 000 kr delas lika: Erik kan få rätt till 400 000 kr, trots att han inte betalat insatsen.
Enligt 16 § sambolagen har den som har störst behov av bostaden rätt att ta över den vid bodelningen, om det är skäligt. Normalt väger det tungt vem som får vårdnaden om barnen. Den som tar över bostaden måste i gengäld kompensera den andra, med annan egendom eller pengar. För hyresrätt och bostadsrätt kan den som får bostaden också behöva hyresvärdens eller föreningens godkännande.
Kan ni inte komma överens kan tingsrätten förordna en bodelningsförrättare som beslutar. Det kostar ofta tiotusentals kronor och tar tid.
Medan frågan om bostaden prövas kan tingsrätten besluta att en av er ska få bo kvar i bostaden tills vidare. Det kräver en ansökan och prövas med hänsyn till behovet.
Genom ett samboavtal enligt 9 § sambolagen kan ni avtala att bodelning inte ska ske alls, eller att bostaden inte ska ingå i en bodelning. Den som betalat bostaden kan då behålla hela värdet vid separation. Avtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda. Läs mer i samboavtal mall – därför räcker en tom mall sällan och samboavtal – vad gäller.
Om ett samboförhållande upphör genom dödsfall kan bara den efterlevande sambon begära bodelning. Den efterlevande har då rätt till samboegendom motsvarande minst två prisbasbelopp (18 § sambolagen), men ärver inte något utan testamente. Den avlidnes del går till hens arvingar, ofta barn eller föräldrar, och den efterlevande kan tvingas sälja bostaden. Läs mer i arv för sambo utan testamente.
Allt i ett: sambopaket med samboavtal och inbördes testamente.
Svara på frågorna, förhandsgranska gratis och betala 299 kr först när du är nöjd. Tydliga instruktioner för underskrift ingår.
Kom igång Läs mer om samboavtalOm bostaden skaffats för gemensamt bruk är den samboegendom och värdet delas i regel lika vid bodelning, oavsett vem som betalat. Ett samboavtal kan ändra detta.
Senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen).
Den som har störst behov av bostaden kan få ta över den vid bodelningen, mot ersättning till den andra (16 § sambolagen).
Normalt inte, eftersom bostaden inte skaffades för gemensamt bruk. Är du osäker kan ett samboavtal ge tydlighet.
Informationen är allmän och baseras på svensk lag (ärvdabalken, sambolagen och lagen om framtidsfullmakter). Den är inte juridisk rådgivning och har inte granskats av jurist. Läs mer under Ej juridisk rådgivning. Har du en komplicerad situation bör du anlita jurist.
Org.nr 556843-2156 · Engelbrektsgatan 29, 114 32 Stockholm · info@familjeavtal.se · Om företaget