Guider › Inbördes testamente: så ärver ni varandra
Uppdaterad 2026-10-27
Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente där två personer, oftast sambor eller makar, testamenterar till varandra. Det är det vanligaste sättet för sambor att se till att den efterlevande får behålla det ni byggt upp.
Samma regler som för andra testamenten gäller (ärvdabalken 10 kap.): skriftligt, undertecknat av er båda inför två samtidigt närvarande, ojäviga vittnen. Läs mer om vittnen i guiden om att skriva testamente själv.
Barn har alltid rätt till laglott – hälften av sin arvslott – om de begär jämkning inom sex månader från att testamentet delgavs. Många barn väljer att avstå och vänta tills båda föräldrarna gått bort, men de kan inte tvingas till det. Det gäller både gemensamma barn (för sambor) och särkullbarn.
För gifta med bara gemensamma barn ärver den efterlevande maken redan enligt lag med fri förfoganderätt, och barnen får vänta på sitt arv. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Ett testamente kan då styra resten, men inte laglotten.
Ett bra inbördes testamente beskriver även vem som ska ärva när ni båda har dött, till exempel lika delar mellan era barn, och om arvet ska vara mottagarnas enskilda egendom.
Testamentet gäller vid dödsfall, inte vid separation. Sambor bör därför också överväga ett samboavtal. Vårt sambopaket innehåller båda. Tänk på att ett inbördes testamente kan återkallas av var och en; meddela i så fall den andra.
Svara på frågorna, förhandsgranska gratis och betala 695 kr först när du är nöjd. Tydliga instruktioner för underskrift och vittnen ingår.
Kom igång Läs mer om inbördes testamenteJa. Ett inbördes testamente kan skrivas av sambor och makar och undertecknas av båda inför två samtidigt närvarande vittnen.
Med fri förfoganderätt får efterlevande använda egendomen men inte testamentera bort den; resten går till den först avlidnes arvingar. Med full äganderätt äger efterlevande allt fullt ut.
Ja, barn kan alltid begära sin laglott, hälften av arvslotten, inom sex månader från delgivningen.
Informationen är allmän och baseras på svensk lag (ärvdabalken, sambolagen och lagen om framtidsfullmakter). Den är inte juridisk rådgivning och har inte granskats av jurist. Läs mer under Ej juridisk rådgivning. Har du en komplicerad situation bör du anlita jurist.