Guider › Arvskifte: så går det till steg för steg
Uppdaterad 2026-11-04
När någon dör ska den avlidnes tillgångar och skulder fördelas. Den sista delen av det arbetet kallas arvskifte. Det kan kännas krångligt mitt i sorgen, men processen följer en tydlig ordning enligt ärvdabalken (1958:637). Här går vi igenom stegen.
När någon dör bildas ett dödsbo som tar över den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet förvaltas gemensamt av dödsbodelägarna: efterlevande make, legala arvingar och universella testamentstagare (den som enligt testamente får hela eller en andel av kvarlåtenskapen). Efterlevande sambo är inte dödsbodelägare men har rätt att begära bodelning.
Dödsbodelägarna ska samarbeta om förvaltningen. De kan också gemensamt utse någon att sköta boet, eller begära att tingsrätten förordnar en boutredningsman om de inte kommer överens (ärvdabalken 19 kap.).
En bouppteckning ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken). Den visar tillgångar och skulder per dödsdagen och vilka som är dödsbodelägare. Två kunniga och trovärdiga förrättningsmän ska delta, och alla dödsbodelägare ska kallas. Bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen.
Om tillgångarna bara räcker till begravning och andra kostnader kan socialtjänsten i stället göra en dödsboanmälan. Då behövs ingen bouppteckning.
Finns det ett testamente ska det delges de legala arvingarna. Från delgivningen har de sex månader på sig att klandra testamentet (ärvdabalken 14 kap.) och bröstarvingar har sex månader på sig att påkalla jämkning för att få ut sin laglott (7 kap.).
Var den avlidne gift ska en bodelning göras först enligt äktenskapsbalken. Makarnas giftorättsgods läggs ihop och delas lika, och först därefter är det klart vad som ingår i kvarlåtenskapen. Var den avlidne sambo kan den efterlevande sambon begära bodelning av samboegendomen enligt sambolagen (2003:376) – och har då rätt till samboegendom motsvarande minst två prisbasbelopp om det finns.
Finns inget testamente fördelas arvet enligt arvsordningen i ärvdabalken 2 kap.:
Efterlevande make ärver före gemensamma barn med fri förfoganderätt (3 kap.), medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Sambor ärver inte varandra utan testamente. Finns inga arvingar går arvet till Allmänna arvsfonden. Läs mer i arv för sambo utan testamente.
När skulderna är betalda och det är klart vem som ska ha vad görs arvskiftet. Det ska dokumenteras i en arvskifteshandling som skrivs under av alla dödsbodelägare (23 kap. 4 § ärvdabalken). Handlingen bör innehålla:
Banker brukar kräva arvskifteshandling och registrerad bouppteckning innan de betalar ut. Ingår en fastighet söker mottagaren lagfart hos Lantmäteriet med arvskifteshandlingen som grund.
Kan dödsbodelägarna inte enas kan var och en begära att tingsrätten utser en skiftesman (23 kap. 5 §). Skiftesmannen försöker få till en överenskommelse och kan annars besluta om skiftet. Det kostar pengar som betalas av dödsboet, och processen kan ta månader.
Ett tydligt testamente minskar risken för tvist och gör det klart vem som ska ha vad. För sambor är ett inbördes testamente extra viktigt, eftersom sambor annars inte ärver varandra. En framtidsfullmakt gör det lättare att sköta ekonomin om du blir sjuk innan dess.
Lars dör och efterlämnar sin hustru Eva och två gemensamma barn. Först görs bouppteckning och bodelning mellan Lars dödsbo och Eva. Lars andel ärvs av Eva med fri förfoganderätt, eftersom barnen är gemensamma. Barnen får sitt arv efter Lars först när Eva dör. Hade ett av barnen varit Lars särkullbarn hade det barnet i stället haft rätt att få ut sitt arv direkt, om det inte avstått till förmån för Eva.
Svara på frågorna, förhandsgranska gratis och betala 495 kr först när du är nöjd. Tydliga instruktioner för underskrift och vittnen ingår.
Kom igång Läs mer om testamenteBouppteckningen ska göras inom tre månader. Arvskiftet kan göras först när bouppteckningen är registrerad, skulderna betalda och eventuella tidsfrister för testamente har löpt ut – ofta 6–12 månader totalt.
Ja. Arvskifteshandlingen ska vara skriftlig och undertecknad av alla dödsbodelägare (23 kap. 4 § ärvdabalken).
Nej, inte utan testamente. Efterlevande sambo kan bara begära bodelning av samboegendomen.
Var och en kan begära att tingsrätten utser en skiftesman som kan besluta om skiftet.
Informationen är allmän och baseras på svensk lag (ärvdabalken, sambolagen och lagen om framtidsfullmakter). Den är inte juridisk rådgivning och har inte granskats av jurist. Läs mer under Ej juridisk rådgivning. Har du en komplicerad situation bör du anlita jurist.
Org.nr 556843-2156 · Engelbrektsgatan 29, 114 32 Stockholm · info@familjeavtal.se · Om företaget